Gränsöverskridande GULDFISKE?

•10/03/2010 • Kommentera

Hade tänkt skriva något om att gå sin egen vilja till mötes – ta saker i egen takt. Nedskuren som den här är med ca 30% jämfört med för 30 år sedan. Eftertanke. Måste ha gått fram som en storm ibland i det tidigare… även om näppeligen som en spännande Orkan eller Tyfon. (Order, order. Skärp dig quinna!)

Nåväl jag gick ändå min vilja till mötes eftersom jag fann upprörande meddelande på mailen som gav mig viktigare saker att tänka på.

Ett talade om att Färsk fisk från ockuperade Västsahara mals ner färsk, pressas till Fiskolja och skeppas till Norge – sedan säljs därifrån som Omega-3-kapslar på Hälsokostbutiker i Sverige – och detta samtidigt som SIDA skickar burkar med Makrill från Thailand som bistånd till den fördrivna lokalbefolkningen i Sahara som saknar mat för dagen. (Se Uppdrag granskning på TV nu denna vecka!)

Dessutom fann jag också en annan notis på svt som talade om att pga att svenska politiker försöker minska fisket i egna vatten så åker fiskarna till ockuperat område på Afrikas kust. Där drar de upp tonvis med fisk varje dag (avsedd för oss?) och detta samtidigt som de Västsahariska flyktingarna där svälter samtidigt som andra barn dör av svält varje minut runt om på jorden varje dag!

Hur insnöade får vi egentligen vara? Hur illa får befolkningar göra varandra och vårt klot utan att drabbas av stor vrede  från ”högre ort” egentligen? Kanske dags för närstudier av nyöversättningar av Bibeln.

”Guldfiske?”

Foto: Scanpix

Noterar att jag slirar… U! Kanske dags för min nya Blogg?

Misstag avskaffa slöjan?

•10/03/2010 • Kommentera

Ett tag funderade jag över om jag skulle sätta på mig den. Sen bestämde jag mig för att det skulle jag absolut inte. Klänningen. Den röda klänningen. Den i tunt ylle och elegant skuren.

När hade jag klänning på mig senast? Måste varit år sedan. Inget bra plagg när man rör sig trevande somliga dagar. Ponera ett pladask – det skulle se något ut. Nej. Långbyxor i alla färger och – höll på att skriva – former (det gjorde jag också) gäller i mitt fall. Nu är ju variationer på långbyxor inte av någon dramatisk klass men konstaterade ändå snabbt att verkligheten var alldeles förskräcklig. Måste åtgärdas. Slim På. Tillvaron däremot kan när det börjar våras vara alldeles underbar. Ett riktigt under somliga dagar. Då bländas jag av den.

Vanligen är jag sorgklädd m a o Svartklädd. Det där med Sorgklädsel är väl i det närmaste avskaffat numera slår det mig plötsligt. Inte sitter sorgen i kläderna, sa man förr som en lätt ursäkt till dem som inte hade råd att skaffa sig svart när man drabbats. Ville säkert antyda att det egentligen bara var en tom konvention. Att gå svartklädd alltså. Om det bara handlat om att svarta kläder försvunnit vid sorg hade man väl kunnat rycka på axlarna men det verkar som om själva Sorgen tappats bort på vägen hit också. Den visas inte numera. Kan gå till min själv.

Vi (sv.) påpekar gärna våra rättigheter men rätten att sörja tycks ha ”slippat” iväg. Alla talar så balanserat om att skiljas idag även om det säkert svidigt i många fall. Mycket sällsynt att det talas om död – kanske bäst så. Så illa förberedda på att tala om den som de flesta är idag. 

Förr bars Sorgslöjor en tid vid någons bortgång. Strålande uppfinning. Med sådan på fanns möjlighet att vara privat, dra sig undan, ifred för blickar. Det där med att hon log genom tårar med ”strålande och vackra” ögon som förekommer i böcker har jag aldrig förstått mig på. Jag blit bara svullen och snorig om jag lipar och får rödgråtna ögon på under 3 minuter. Jag skulle nog ha en Sorgslöja till hands då och då – inte nödvändigt svart förståss. Annars är en riktigt Bad day förstörd också efter en befriande gråt. MakeUp biter inte på sånt.

Live Love Laugh. Läsning för den smått desperate

•05/03/2010 • Kommentera

Var det en dröm? Är jag då vaken nu?

Kärlek kan ses som en Symbol för hela tillvaron insåg jag plötsligt vid kanten av en hög och smutsig snödriva. (Jag önskar att jag kunde skriva något vackert som I kanten av den gnistrande vita snödrivan, men det kan jag inte. För så var det inte.)

Ibland har man 7:e Himlen så nära att man nästan kan sträcka ut handen och ta på den men så plötsligt blixtrar det Blått. Vardagens bekymmer och stress får foten innanför dörren, den stora Osäkerheten kommer krälande och Vipps är man åter på ruta 1.

Vad är – Var finns – Lycka? Om man får tro sångerna är det något som bör jagas med förstoringsglas. Lycka räknas nämligen i sekunder och det är lika glest mellan glimtarna som mellan Stjärnorna på himmelen. Att sova genom Vintern eller Livet gör därför inte ont. Det är snarare ett tillstånd av Trygghet har jag hört eller läst någonstans. Förebådar Våren som bär med sig en ljum och stilla Bris utifrån havet – en mjuk rörelse som inte slår utan försiktigt smeker. Sveper runt och kan hålla om.

Skör som glas

rubbad existens – vem har inte det?

•06/02/2010 • Kommentera

”Säg till om jag stör, sa han när han steg in, så går jag med detsamma.

Du inte bara stör, svarade jag, du rubbar hela min existens. Välkommen”

skrev E Kilpi för 30 år sedan. Bland de vackraste ord jag vet och smärtsammaste. Tyvärr alldeles sanna. Gäller i lika hög grad som då. En gång.

Men nu finns någon annan – och en annan tid. Oseende eller orädd – inte vet jag. Ändå finns det den som sjunger ut Säkert och ändå är så Osäker att alla garantier ska ställas före ett besök. Så onödigt. När det bara är att ringa på.

Man måste låta tiden sköta resten, vi kanske inte finns i morgon, om vi ens existerar idag. Vad vet jag…

A touch of

•06/02/2010 • Kommentera

jo Pyttsan – inte kan man försätta Berg med Jag kan Jag vill Jag törs. Möjligen komma en bit upp för bredsidan men ok vackert så eller Segla i lugna vatten.

Hade i år som tidigare år vissa nyårs-löften att infria men inte går det lysande. Vanligen glöms de bort. Det var det där med kondis – hur 17 skulle sånt kunna gå till detta år med ner till -22 C och höga drivor på slätten.

Sen har vi det där om godis. Även med helgarderad % i choklad så går man upp – inte ner – av bitarna. Och ganska slititgt att låta bli choklad alls det är det.

Men visst har det gåtts ner senaste månaden – det var bara att gå upp i motvind och G-d ska veta att där har man stått på G sedan dess. Inte för att någon kan bli klok av vad som nu sagts men sagt – det är det.

NÅGOT kallat Kärlek

•05/02/2010 • Kommentera

Åter efter en längre tids hinder. Kan konstatera att

Uppenbarligen gäller fortfarande den gamla tesen att man ska se många grodor i ögonen (skamlös omskrivning) innan man hittar Drömprinsen – trots många påståenden att Kärlek går att skräddarsy så att den passar kravspecifikationen idag, vilket de nya dejtingsajterna anses vara ett bevis på. Det anses också vara extra populärt att låta datorn matcha ens egenskaper med andra, främst singlars (läs Sökares), för att vaska fram den perfekta partnern. Jag säger inte att detta är fel men tycker att man kanske travar lite tungt bredvid vägen. Kanske missar den hissnande, överrumplande och stormande Förälskelsen och den himlastormande Passionen därmed allt det som handlar om ren och skär Magi!

Jajaja – jag vet att jag haft denna bild inne tidigare!

Men den är förknippad med vilda varma Orkanvindar och en sång som jag föll som en fura för och aldrig lyckats återfinna hur mycket jag än försökt. Åter och åter igen söker. Hoppas den någon gång blir tillgänglig för den gör Hjärtat bubblande lätt och förmedlar en varm mild Lyckokänsla. Sånt behövs när vardagen blir tung, grå. 

Som plåster till den som retar sig på omtag av föregående bild lägger jag till en annan. En ny. Nedan ”More than Pink Kisses”.

Livet ÄR

•26/01/2010 • Kommentera

ett ”terrande” turbulent tillstånd för somliga – en liten porlande bäck eller ”lugna gatan” för andra. Oavsett vilket – också så ofantligt mycket mera.

Idag blir det inte mycket här men skänk gärna mina tankar några minuter. TÄNK ” Hur är mitt?” Den enda som kan ändra det som är fel är faktiskt du själv – om du önskar förändring. Om inte, Lyckliga du. Så ser världen inte ut för miljonersmiljoner och åter miljoner här på jorden.

F ö har jag idag läst om Män som kramas – jämförs med Björnar. Att generalisera så dumt… Men visst, har träffat på några av den kamratliga sorten om det nu är detta som avses samtidigt finns det så många män med smeksamma händer. Gå ut och sök din! Hamnar under Råd och Rön idag. Fast här borde förstås vetas bättre – hållas tyst.